Adjektiv böjs efter genus och numerus (singular/plural). Adverb böjs inte. "Förbjudet" kan användas både som adjektiv och adverb. Adjektiv: "Salt och socker är förbjudna ingredienser i hälsosam mat." Adverb: "Salt och socker är förbjudet att använda i hälsosam mat." För övrigt är salt och socker neutrum. Man säger "ett salt" och "ett socker".

Grundprincipen är: deN är förbjudeN deT är förbjudeT de är förbjudNA "förbjudeT" kan fungera som en form som inte ens har någon grammatik. Man kan använda den formen trots att det borde vara en pluralform. salt och socker är spännande ord, för man kan inte säga "en/ett salt", "flera salt", "en/ett socker", "flera socker". Så man vet inte om socker är singular eller plural och man vet inte om salt är singular eller plural, och man vet inte om orden är utrum eller neutrum. Man kan inte säga "salt är förbjuden". Det ska vara "salt är förbjudet". När man inte vet om ordet ska ha "en" eller "ett" innan så väljer man "förbjudeT" (På samma sätt säger man "salt är gott", inte "salt är god") "Salt och socker" är ju visserligen plural, så det borde vara förbjudNA. Men av någon anledning låter det fel. Jag vet inte varför. Om vi tar exempel med ord som går att sätta en eller ett innan: bollar och hästar är förbjudna Här är det verkligen plural (både bollar och hästar är plural, och bollar och hästar är två olika substantiv = plural) så där passar det jättebra med pluralformen. Men det skulle även vara möjligt att säga: bollar och hästar är förbjudet Det låter inte lika bra, men det är möjligt att säga så. För man kan tänka sig att meningen fortsätter såhär: bollar och hästar är någoT som är förbjudeT att ha med sig in på konserten Det är möjligt att säga: hästar är förbjudet (men det ska egentligen vara "hästar är förbjudna) eftersom meningen kan fortsätta: hästar är någoT som är förbjudeT att ha med sig in på konserten Men det är inte möjligt att säga: hästar är förbjuden Det är bara formen som slutar på t, förbjudeT, som går att använda som en form som är fri från grammatik. Med formen som slutar på n, förbjudeN, måste även hästen vara i singular: hästen är förbjuden

Tänk att det finns ett underförstått verb, "att använda" salt och socker är förbjudet. Isåfall skulle man ju säga "det är förbjudet att använda salt och socker". Jag brukar tänka det som " 'the matter of' sal och socker - är förbjudet".